Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Arbetet undersöker hur förhållningssättet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande påverkar användningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av Luleå.Resultatet visar att det finns en grundhänsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra världskriget. Utformning och design av våra städer har istället styrts av ekonomi och industriell tillväxt. Idag har ökande klimatförändringar och miljöproblem lett till ett växande fokus och medvetenhet kring klimatfrågor där även vinterns förutsättningar fått en tydligare ställning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.Användningen av staden ändras under vintern då både intensiteten och typen av aktiviteter förändras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid än nödvändigt utomhus.

I de flesta städer finns något som kan definieras som stadsliv. Människor rör sig ute på gatorna och aktiviteter pågår oberoende av varandra, vilket bidrar till att göra staden levande, trygg och intressant. Men att detta folkliv uppstår är inte en självklarhet, och både viljan och kunskapen att skapa det är något som har gått förlorat under en stor del av 1900-talet, mycket på grund av funktionalismens intåg i stadsbyggandet. Det finns dock många människor som genom böcker presenterar teorier som beskriver hur detta stadsliv återigen kan skapas. Frågan är dock om dessa teorier verkligen tillämpas i dagens stadsbyggande?I detta arbete har jag tagit del av några av de böcker där arkitekter och stadsplanerare lägger fram teorier om hur den levande staden med stadsliv och mångfald återigen kan uppnås.

Den kontinuerliga samhällssträvan mot en mer hållbar utveckling är en av de svårasteutmaningarna som människan har bemött under modern tid. Dess innebörd medför att våralevnadsvanor på alla plan måste anpassa sig efter de nya förutsättningarna som vi förr ellersenare måste bemöta. Inom infrastrukturella termer medför detta en allt mer pressad situationför både transport, logistik, kommunikation och trafiksektorn. Även den levande stadenutsätts för hårda påfrestningar där stadsutvecklingen måste ske i samklang med den hållbarautvecklingen. För att nämna några konkreta exempel är Stockholms region en av tusentalsandra storstadsregioner i världen som ämnar till att utvecklas till en storstadsmetropol ochalltid sträva mot att vara konkurrenskraftig från alla perspektiv gentemot andra storstäder.

De senaste åren har trädgårdsstaden, med sitt ursprung i det tidiga 1900-talet, allt mer börjat användas som förebild för ett gott stadsbyggande. Argumenten bakom valet av trädgårdsstaden hänvisar ofta till hållbarhet. De glesa monotona villamattorna som rullas ut i städernas utkanter kritiseras däremot för att vara ohållbara och att de tar mycket mark i anspråk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den moderna trädgårdsstadens möjligheter och begränsningar som ett hållbart stadsbyggande. Studier har gjorts av dokument bakom tre moderna trädgårdsstäder liksom av mer allmän litteratur om trädgårdsstäder.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Denna studie underso?ker ha?llbart ro?stanva?ndande. Underso?kningen go?rs genom en kvalitativ enka?tstudie i vilken fem sa?ngpedagoger svarar pa? hur de arbetar med sina elever fo?r att bygga upp det de anser a?r sund ro?stteknik som fo?rebygger ro?sttro?tthet. Underso?kningens resultat indikerar att det finns tva? viktiga faktorer i sund ro?stteknik: att sa?ngaren a?r medveten om hur ro?sten fungerar, det vill sa?ga dess anatomi och fysiologi, samt att sa?ngaren ka?nner till sin ro?sts begra?nsningar.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Understensho?jden is Stockholm's largest eco-village which was built in the early 1990s with the vision of enabling ecological living for people. However the ecovillage is no longer considered as environmentally friendly because of its relatively high energy consumption, and non-updated energy system. The purpose of this study is therefore to investigate how Understensho?jden should reduce their energy consumption and upgrade its energy system by using Blower-Door, IR-camera and Design Builder.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsdebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

In today?s society there is an increasing demand for renewable energy sources such as sun and wind power. These sources are intermittent, and energy storage is therefore needed to ensure a constant power supply. This report compares pumped hydro energy storage (PHES), compressed air energy storage (CAES), flywheels, batteries, super magnetic energy storage (SMES) and hydrogen energy storage.The opportunities for further development are limited for PHES and CAES in comparison with the other technologies. Lithium-ion batteries and hydrogen energy storage are considered to have the most potential in the future.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.